Att förstå klimakteriet handlar inte bara om hälsa – utan också om livskvalitet, arbetsmiljö och hållbar prestation i arbetslivet.

Som SeaSportal-medlem får du under 2026 gratis tillgång till allt material på "Sveriges Hälsoportal",
Health Competence, där du bland annat hittar artiklar vi hänvisar till. På portalen finns även en väldig massa andra artiklar och videor, kopplade till hälsa och välmående.
Så här gör du för att ta del av det länkade materialet i hälsobrevet nedan:

• Besök sidan healthcompetence.se/loggain

• Har du redan ett konto --> logga in. Om inte, skapa konto och ange din värdekod. 

Värdekoden hittar du på "Members only"-sidan, på SeaSportal. Länken dit finns också på startsidan.

Scroll down for English version

Klimakteriet i arbetslivet – dags för mer kunskap

Att förstå klimakteriet handlar inte bara om hälsa – utan också om livskvalitet, arbetsmiljö och hållbar prestation i arbetslivet.

Klimakteriet är en naturlig biologisk livsfas som påverkar många människor mitt i arbetslivet. För kvinnor innebär det en tydlig hormonell omställning där östrogennivåerna sjunker. Hos män sker i stället en mer gradvis förändring där testosteronnivåerna kan minska med stigande ålder.

Båda processerna kan påverka energi, sömn, koncentration och psykiskt välbefinnande.. Trots det är kunskapen om hur hormonella förändringar kan påverka arbetslivet fortfarande begränsad på många arbetsplatser.

Klimakteriets olika faser

Klimakteriet är inte en enskild händelse utan en process som ofta pågår under flera år. Den delas vanligtvis in i tre faser.

Perimenopaus (förklimakteriet)

Den första fasen kan börja redan i 40-årsåldern. Mensen finns fortfarande kvar, men hormonbalansen börjar förändras och nivåerna av östrogen och progesteron kan variera mer över tid.

Under denna period kan förändringarna i kroppen vara svåra att tolka och ibland förväxlas med stress eller andra livsstilsfaktorer. Blodprover kan ibland ge viss vägledning om hormonbalansen, men eftersom hormonnivåerna kan variera kraftigt under perimenopausen ger ett enskilt provsvar inte alltid hela bilden.

Menopaus

Menopaus definieras som den sista menstruationen och fastställs först efter tolv månader utan blödning. Den inträffar i genomsnitt vid omkring 50–51 års ålder.

Postmenopaus

Efter menopaus stabiliseras hormonnivåerna på en lägre nivå. Kroppen anpassar sig då gradvis till de nya hormonella förutsättningarna, även om vissa symtom kan kvarstå under en period.

Hur klimakteriet upplevs varierar kraftigt mellan individer.

Vanliga symtom i klimakteriet

Klimakteriesymtom varierar mellan individer, men forskning visar att många upplever någon form av besvär under övergångsåldern.

I medicinsk litteratur beskrivs bland annat:

• värmevallningar och svettningar
• sömnproblem
• humörförändringar
• koncentrationssvårigheter
• led- och muskelvärk

Värmevallningar är ett av de mest kända symtomen. När östrogennivåerna sjunker påverkas hjärnans temperaturreglering, vilket kan utlösa plötsliga värmekänslor och svettningar.

Symtomen kan variera från milda till mer påtagliga och kan påverka både vardag, sömn och arbetsförmåga.

Samtidigt innebär den hormonella omställningen också långsiktiga förändringar i kroppen. Efter menopaus ökar exempelvis risken för benskörhet och vissa hjärt- och kärlsjukdomar, eftersom östrogen har en skyddande effekt på flera av kroppens system.

Hur klimakteriet kan påverka arbetslivet

Klimakteriet sammanfaller ofta med en period i livet då många har stort yrkesansvar. Samtidigt kan symtom som sömnbrist eller hjärndimma påverka arbetsdagen.

Exempel på hur klimakteriet kan påverka arbetet:

• minskad koncentration och fokus
• ökad trötthet
• förändrad stresstolerans
• sämre återhämtning

När arbetsplatser saknar kunskap om klimakteriet kan dessa förändringar lätt misstolkas som stress, utmattning eller minskad prestation.

Ett mer kunskapsbaserat förhållningssätt kan bidra till bättre förståelse, minskad stigmatisering och mer hållbara arbetsvillkor.

Finns det ett manligt klimakterium?

Begreppet manligt klimakterium används ibland i media, men medicinskt ser situationen annorlunda ut än hos kvinnor.

Män saknar en tydlig hormonell brytpunkt. Däremot sjunker testosteronnivåerna gradvis med åldern, och vissa kan utveckla klinisk testosteronbrist (hypogonadism).

Vanliga symtom kan vara:

• minskad energi
• nedstämdhet
• minskad muskelmassa
• lägre sexlust

Om testosteronbrist konstateras finns behandling. Den vanligaste behandlingen är testosteronersättning, som kan ges som gel på huden eller via injektioner.

Livsstilsfaktorer spelar också en viktig roll. Fysisk aktivitet, viktkontroll och god näringsstatus kan påverka testosteronnivåerna positivt.

Det är därför mer korrekt att tala om åldersrelaterad testosteronminskning än om ett direkt manligt klimakterium.

Klimakteriet som arbetsmiljöfråga

Eftersom klimakteriet kan pågå i många år påverkar det en stor del av arbetskraften. Samtidigt finns fortfarande ett stigma kring hormonella förändringar. Allt fler organisationer börjar därför integrera kunskap om klimakteriet i sitt arbetsmiljöarbete.
Ett exempel är den kommande standarden ISO 45010, som ska ge vägledning för hur menshälsa och klimakterierelaterade besvär kan hanteras inom arbetsmiljöarbete. Standarden kompletterar ISO 45001 och syftar till att hjälpa organisationer att arbeta mer systematiskt med hälsa, utbildning och anpassningar

Ett livsfas­perspektiv för ett hållbart arbetsliv

Hormonella förändringar är en naturlig del av livet – för både kvinnor och män.
Genom att förstå hur dessa förändringar påverkar hälsa, energi och välbefinnande kan arbetsplatser skapa bättre förutsättningar för hållbart arbetsliv.
Kunskap om klimakteriet är därför inte bara en medicinsk fråga. Det handlar om hälsa, arbetsmiljö och ett mer inkluderande arbetsliv.
 

Källor

Läkartidningen – ABC om klimakterievård

NICE Guideline: Menopause – identification and management

BMC Public Health (2024) – systematisk översikt och metaanalys

ISO 45010 (kommande standard)

As a SeaSportal member, you’ll have free access throughout 2026 to "Sweden’s Health Portal", Health Competence, where you’ll find the articles and videos we refer to. The portal also offers a huge collection of other articles and videos related to health and wellbeing.

Do this to access the material:

• Visit healthcompetence.se/loggain
• Login or create an account and use the voucher

You can find the voucher on the page "Members only", in SeaSportal. The link is also on the home page.

• Press the CC-button on the video player for subtitles

Note that not all links below lead to an English page. However, they can be translated by the browser.

Menopause in the Workplace – Time for Greater Awareness

Understanding menopause is not only about health. It is also about quality of life, the work environment, and sustainable performance in working life.

Menopause is a natural biological life stage that affects many people during the middle of their working lives. For women, it involves a clear hormonal transition in which estrogen levels decline. In men, the change is usually more gradual, as testosterone levels may decrease with age.

Both processes can affect energy levels, sleep, concentration, and mental well-being. Despite this, knowledge about how hormonal changes may influence working life is still limited in many workplaces.

The Different Phases of Menopause

Menopause is not a single event but a process that often unfolds over several years. It is commonly divided into three phases.

Perimenopause (the menopausal transition)

The first phase may begin as early as the 40s. Menstruation still occurs, but hormonal balance starts to change and levels of estrogen and progesterone can fluctuate more over time.

During this period, changes in the body can be difficult to interpret and are sometimes mistaken for stress or other lifestyle factors. Blood tests may sometimes provide guidance about hormonal balance, but because hormone levels can fluctuate significantly during perimenopause, a single test result does not always provide the full picture.

Menopause

Menopause is defined as the final menstrual period and is confirmed only after twelve months without bleeding. It occurs on average around the age of 50–51.

Postmenopause

After menopause, hormone levels stabilize at a lower level. The body gradually adapts to the new hormonal conditions, although some symptoms may persist for a period of time.

Experiences of menopause vary widely between individuals.

Common Symptoms of Menopause

Menopausal symptoms differ from person to person, but research shows that many experience some form of symptoms during the menopausal transition.

Medical literature describes symptoms such as:

• hot flashes and night sweats
• sleep disturbances
• mood changes
• difficulty concentrating
• joint and muscle pain

Hot flashes are among the most well-known symptoms. As estrogen levels decline, the brain’s temperature regulation is affected, which can trigger sudden sensations of heat and sweating.

Symptoms can range from mild to more pronounced and may affect everyday life, sleep, and work performance.

At the same time, the hormonal transition also leads to long-term changes in the body. After menopause, for example, the risk of osteoporosis and certain cardiovascular diseases increases, as estrogen has a protective effect on several of the body’s systems.

How Menopause Can Affect Working Life

Menopause often coincides with a period in life when many people carry significant professional responsibility. At the same time, symptoms such as sleep disruption or “brain fog” may influence the workday.

Examples of how menopause may affect work include:

• reduced concentration and focus
• increased fatigue
• changes in stress tolerance
• slower recovery

When workplaces lack knowledge about menopause, these changes can easily be misinterpreted as stress, burnout, or declining performance.

A more knowledge-based approach can contribute to greater understanding, reduced stigma, and more sustainable working conditions.

Is There a Male Menopause?

The term “male menopause” is sometimes used in media, but medically the situation differs from that of women.

Men do not experience a clear hormonal turning point. However, testosterone levels gradually decline with age, and some men may develop clinical testosterone deficiency (hypogonadism).

Common symptoms may include:

• reduced energy
• low mood
• decreased muscle mass
• reduced libido

If testosterone deficiency is diagnosed, treatment is available. The most common treatment is testosterone replacement therapy, which can be administered as a skin gel or through injections.

Lifestyle factors also play an important role. Physical activity, weight management, and good nutritional status can positively influence testosterone levels.

For this reason, it is more accurate to refer to age-related testosterone decline rather than a direct male equivalent of menopause.

Menopause as a Workplace Health Issue

Because menopause can last for many years, it affects a significant portion of the workforce. At the same time, there is still stigma surrounding hormonal changes. As a result, an increasing number of organizations are beginning to integrate knowledge about menopause into their workplace health and safety strategies.

One example is the upcoming ISO 45010 standard, which will provide guidance on how menstrual health and menopause-related challenges can be addressed in workplace health and safety management. The standard complements ISO 45001 and aims to help organizations work more systematically with health, education, and workplace adaptations.

A Life-Stage Perspective for a Sustainable Working Life

Hormonal changes are a natural part of life – for both women and men.

By understanding how these changes affect health, energy, and well-being, workplaces can create better conditions for sustainable working lives.

Knowledge about menopause is therefore not only a medical issue. It is also about health, the work environment, and building a more inclusive workplace.

Sources

Läkartidningen – ABC om klimakterievård

NICE Guideline: Menopause – identification and management

BMC Public Health (2024) – Mapping global prevalence of menopausal symptoms among middle-aged women: a systematic review and meta-analysis

ISO 45010 (upcoming standard)

Sjöfolksidrott 2025 ute nu

Vår tidskrift Sjöfolksidrott sammanfattar föregående idrottsår och innehåller, förutom tävlingstabeller, även intervjuer med deltagare i de olika grenarna. Här hittar du också smarriga recept från en fartygskock samt bilder och berättelser från många av Sjömansservice aktiviteter.

Nu kan du läsa den senaste utgåvan på webben. Vill du ha ett tryckt exemplar, finns det att hämta på någon av våra sjömansklubbar, så länge lagret räcker. Mer info om klubbarna hittar du på www.seatime.se.

Hoppas du får glädje av tidningen! :-)

Seafarers’ Sports 2025 out now

Our magazine Seafarers’ Sports sums up the past sporting year and includes not only competition tables but also interviews with participants from the various disciplines. You’ll also find delicious recipes from a ship’s cook, along with photos and stories from many of Swedish Seamen’s Service’s activities.

You can now read the latest issue online. If you prefer a printed copy, you can pick one up at any of our seamen’s clubs while supplies last. You’ll find more information about the clubs at www.seatime.se.

Hope you enjoy the magazine! :-)

Som SeaSportal-medlem får du under 2026 gratis tillgång till allt material på "Sveriges Hälsoportal",
Health Competence, där du bland annat hittar artiklar vi hänvisar till. På portalen finns även en väldig massa andra artiklar och videor, kopplade till hälsa och välmående.
Så här gör du för att ta del av det länkade materialet i hälsobrevet nedan:

• Besök sidan healthcompetence.se/loggain
• Har du redan ett konto --> logga in. Om inte, skapa konto och ange din värdekod. 

Värdekoden hittar du på "Members only"-sidan, på SeaSportal. Länken dit finns också på startsidan.

Scroll down for English version

---

Träning som håller i längden

Att vilja röra på sig mer är för många en återkommande målsättning. Att få rutinerna för fysisk aktivitet att fungera långsiktigt är desto svårare.

Många kommer igång starkt men tappar efter några veckor. Inte för att viljan saknas, utan för att träningen inte är anpassad efter verkligheten.
Den här artikeln handlar om hållbar träning: hur du skapar fysisk aktivitet som fungerar i längden, oavsett motivation, livssituation eller tidigare träningsvana. Fokus ligger på rörelse som en naturlig del av vardagen, snarare än kortsiktiga träningsryck.

Vad menas egentligen med hållbar träning?

Hållbar träning handlar inte om hur ofta, hur hårt eller hur avancerat du tränar. Det handlar om hur väl träningen går att leva med över tid.
En hållbar träningsrutin:

• är anpassad efter din vardag och energinivå
• går att justera när livet förändras
• bygger på kontinuitet snarare än prestation
• bidrar till ökat välmående, inte stress

När träning blir något som stöttar livet, istället för konkurrerar med det, ökar chansen att den faktiskt blir av.

Därför är fysisk aktivitet så viktig – på riktigt

Forskningen är tydlig: regelbunden fysisk aktivitet är en av de starkaste faktorerna för god hälsa genom livet. Den bidrar till ökad livskvalitet, bättre psykiskt välbefinnande och minskad känsla av stress, oro och nedstämdhet. Samtidigt förbättras både kondition och muskelstyrka, vilket gör det lättare att klara vardagens krav och behålla funktion och självständighet över tid.

Fysisk aktivitet har också ett starkt samband med långsiktig hälsa. Personer som rör på sig regelbundet har generellt lägre risk för flera livsstilsrelaterade sjukdomar och lever i genomsnitt längre. Det handlar inte om extrema träningsnivåer, utan om regelbunden rörelse som får bli en naturlig del av livet.

De positiva effekterna gäller genom hela livet och i olika livssituationer. Det viktigaste är att aktiviteten är anpassad efter individen och att den ökas gradvis. När träningen byggs upp steg för steg överväger hälsovinsterna tydligt de risker som kan finnas.
Det fina är att fysisk aktivitet inte behöver vara avancerad för att ge effekt. Varje steg, varje rörelsepaus och varje promenad ger faktiskt plus på hälsokontot – även de dagar då träningen inte blir exakt som planerat.

Vanliga orsaker till att träning inte håller

Många träningsvanor faller inte på bristande disciplin, utan på fel upplägg. Några vanliga fallgropar är:

För höga ambitioner från start
Att gå från ingen träning alls till flera intensiva pass i veckan är sällan hållbart. Kroppen, tiden och motivationen hänger inte alltid med.

En för snäv bild av vad träning är
Om träning endast räknas när den sker på gymmet eller enligt ett visst program blir det lätt allt-eller-inget. Då uteblir rörelsen de dagar förutsättningarna inte är perfekta.

Fokus på resultat istället för process
När träningen enbart kopplas till vikt, utseende eller prestation blir den sårbar. Resultat tar tid – men upplevelsen av mer energi, bättre humör och ökad ork kommer ofta tidigare.

5 principer för hållbar fysisk aktivitet

Så hur gör man då för att samla fler pluspoäng på hälsokontot, utan att träningen blir ännu ett krav i vardagen? Här är fem principer som gör fysisk aktivitet mer hållbar i praktiken.

1. Prioritera regelbundenhet före intensitet
   Det kroppen mår bäst av på sikt är regelbunden rörelse. Två till tre pass i veckan som blir av slår fem pass som bara fungerar ibland.
    
2. Gör plats för vardagsrörelse
   Promenader, cykling, trappor och rörelsepauser räknas. Vardagsmotion minskar stillasittande och gör att kroppen hålls igång även de dagar då formell träning uteblir.
   >> Läs mer om vardagsmotion under vintertid i den här artikeln
   
    
3. Anpassa träningen efter livet – inte tvärtom
   Perioder av stress, sjukdom eller tidsbrist är en del av livet. En hållbar träningsstrategi innehåller därför alternativ: kortare pass, lägre intensitet eller andra former av rörelse.
    
4. Sänk kraven men behåll vanan
   I perioder är det viktigare att göra något än att göra rätt. Ett kort pass, en promenad eller rörlighetsträning kan vara tillräckligt för att hålla vanan vid liv.
    
5. Låt återhämtning vara en del av träningen
   Träning utan återhämtning leder sällan till långsiktiga resultat. Sömn, vila och variation är avgörande för att kroppen ska hålla över tid.

>> Inspireras av ultralöparen Frida Södermark i föreläsningen “Träning och äventyr i vardagen" här.

Belöna dig själv efteråt

Ett enkelt sätt att göra träningen mer hållbar är att fokusera på belöningen efteråt. Den varma duschen, känslan av att ha gjort något bra för sig själv eller lugnet som infinner sig i kroppen. Det är ytterst få som ångrar ett genomfört träningspass – även när det tog emot innan.

Genom att uppmärksamma hur du mår efter träningen stärker du den positiva kopplingen till fysisk aktivitet. Det gör det lättare att fortsätta, även de dagar då motivationen inte är på topp.

Motivation kommer och går – struktur består

Många väntar på motivation för att träna, men motivation är föränderlig. Hållbar träning bygger istället på struktur:

• bestäm i förväg när du ska röra på dig
• koppla träningen till befintliga rutiner
• gör det enkelt att komma igång

När tröskeln är låg krävs mindre mental energi för att fortsätta.

>> Läs mer om att skapa hållbara träningsvanor i artikeln från universitetslektor och fil. dr. i psykologi Karin Weman här. 

Ett långsiktigt perspektiv på fysisk aktivitet

Hållbar träning handlar om att skapa fysisk aktivitet som fungerar i det liv du faktiskt lever. När träningen anpassas efter vardag, energinivå och livssituation blir den lättare att hålla över tid. Regelbunden rörelse – även i mindre doser – ger större effekt än sporadiska intensiva träningsperioder, och vardagsrörelse är ett viktigt komplement till mer strukturerad träning.
Genom att sänka kraven, behålla vanan även i perioder med mindre tid eller ork och låta återhämtning vara en självklar del av träningen ökar chanserna att fysisk aktivitet blir långsiktig. När träning får vara flexibel, realistisk och stödjande snarare än prestationsstyrd, blir den inte ett projekt som tar slut – utan en naturlig del av livet.

Källor

FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Folkhälsomyndigheten – Fysisk aktivitet

As a SeaSportal member, you’ll have free access throughout 2026 to "Sweden’s Health Portal", Health Competence, where you’ll find the articles and videos we refer to. The portal also offers a huge collection of other articles and videos related to health and wellbeing.

Do this to access the material:

• Visit healthcompetence.se/loggain
• Login or create an account and use the voucher

You can find the voucher on the page "Members only", in SeaSportal. The link is also on the home page.

• Press the CC-button on the video player for subtitles

Note that not all links below lead to an English page. However, they can be translated by the browser.

Training That Lasts

Wanting to be more physically active is a common goal for many people. Making physical activity a sustainable, long-term habit is far more challenging.

Many start off strong but lose momentum after a few weeks. Not because they lack willpower, but because their training isn’t adapted to real life.

This article is about sustainable training: how to create physical activity that works in the long run, regardless of motivation, life circumstances, or previous exercise experience. The focus is on movement as a natural part of everyday life, rather than short-lived fitness spurts.

What Does Sustainable Training Really Mean?

Sustainable training isn’t about how often, how hard, or how advanced your workouts are. It’s about how well your training fits into your life over time.

A sustainable training routine:

• is adapted to your daily life and energy levels
• can be adjusted when life changes
• is built on consistency rather than performance
• supports well-being instead of creating stress

When exercise supports your life rather than competes with it, the chances are much higher that it actually gets done.

Why Physical Activity Really Matters

Research is clear: regular physical activity is one of the strongest contributors to good health throughout life. It improves quality of life, supports mental well-being, and reduces feelings of stress, anxiety, and low mood. At the same time, cardiovascular fitness and muscle strength improve, making it easier to meet everyday demands and maintain function and independence over time.

Physical activity is also strongly linked to long-term health. People who move regularly generally have a lower risk of several lifestyle-related diseases and tend to live longer. This isn’t about extreme levels of exercise, but about consistent movement that becomes a natural part of life.

The benefits apply across the lifespan and in different life situations. What matters most is that the activity is adapted to the individual and increased gradually. When training is built step by step, the health benefits clearly outweigh any potential risks.

The good news is that physical activity doesn’t have to be complicated to be effective. Every step, every movement break, and every walk truly adds to your health account – even on days when training doesn’t go exactly as planned.

Common Reasons Why Training Doesn’t Last

Many exercise routines fail not because of a lack of discipline, but because of poor structure. Some common pitfalls include:

Starting with overly ambitious goals
 Going from no exercise at all to several intense sessions a week is rarely sustainable. The body, time, and motivation don’t always keep up.

A narrow definition of what “counts” as exercise
 If exercise only counts when it happens at the gym or follows a specific program, it easily becomes all-or-nothing. Movement is then skipped on days when conditions aren’t ideal.

Focusing on results instead of the process
 When training is tied solely to weight, appearance, or performance, it becomes fragile. Results take time—but feeling more energized, happier, and more capable often comes much sooner.

Five Principles for Sustainable Physical Activity

So how can you add more “credits” to your health account without turning exercise into another demand on your time? Here are five principles that make physical activity more sustainable in practice.

1. Prioritize consistency over intensity

   In the long run, the body benefits most from regular movement. Two to three sessions a week that actually happen are better than five sessions that only work occasionally.

2. Make room for everyday movement

   Walking, cycling, taking the stairs, and movement breaks all count. Everyday activity reduces sedentary time and keeps the body moving even on days when formal training doesn’t happen.

>> Read more about staying active in everyday life during winter in this article.

3. Adapt training to your life – not the other way around

   Periods of stress, illness, or lack of time are part of life. A sustainable training strategy includes alternatives: shorter sessions, lower intensity, or different forms of movement.

4. Lower the bar but keep the habit

   At times, doing something is more important than doing it “right.” A short workout, a walk, or some mobility exercises can be enough to keep the habit alive.

5. Make recovery part of your training

   Training without recovery rarely leads to long-term results. Sleep, rest, and variation are essential for the body to stay resilient over time.

>> Get inspired by ultrarunner Frida Södermark in the lecture “Träning och äventyr i vardagen” here.

Reward Yourself Afterwards

A simple way to make training more sustainable is to focus on the reward afterwards: the warm shower, the feeling of having done something good for yourself, or the sense of calm that settles into the body. Very few people regret a completed workout – even when it felt hard to get started.

By paying attention to how you feel after exercising, you strengthen the positive association with physical activity. This makes it easier to keep going, even on days when motivation is low.

Motivation Comes and Goes – Structure Remains

Many people wait for motivation to exercise, but motivation is unpredictable. Sustainable training is built on structure instead:

• decide in advance when you’ll be active
• connect exercise to existing routines
• make it easy to get started

When the threshold is low, less mental energy is required to keep going.

Read more about building sustainable exercise habits in this article by senior lecturer and PhD in psychology Karin Weman.

A Long-Term Perspective on Physical Activity

Training that lasts over time is rarely perfect. It varies in volume, form, and intensity throughout life. What matters isn’t exercising the same amount all the time – but returning to movement, again and again.

Sustainable physical activity isn’t a project with an end date. It’s an ongoing relationship with your body and your everyday life.

Summary

Sustainable training is about creating physical activity that works in the life you actually live. When exercise is adapted to daily routines, energy levels, and life circumstances, it becomes easier to maintain over time. Regular movement – even in smaller doses – has a greater impact than sporadic periods of intense training, and everyday activity is an important complement to more structured exercise.

By lowering expectations, maintaining the habit during periods with limited time or energy, and making recovery a natural part of training, the chances of long-term success increase. When exercise is flexible, realistic, and supportive rather than performance-driven, it stops being a project with an end date – and becomes a natural part of life.

Sources

FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Folkhälsomyndigheten – Fysisk aktivitet

See below for English version.

“Another year over and a new one just begun”. Ja, John Lennons ord fungerar i många sammanhang och vi konstaterar samma sak här i SeaSportal. Mycket kan sägas om året 2025, men det var i alla fall rikt på träningstillfällen. I lagtävlingen Sports League registrerades 26 435 pass av 203 deltagare, i 67 lag. Kul att se!

I topp hamnade Lysekils Lotsplats, följt av förra årets vinnare, Gotland, som i sin tur jagades av Styrsöbolagets Fröja. På topp-10 hittar vi också rederier som Wallenius, Stena Line, Furetank och Älvtank. Starkt jobbat och grattis!

I Office League 2025 var det Furetank Kontor och Sjöbefälsföreningen som tog täten innan Sjöfartsverkets Fastighetsavdelning. Grattis även till er.

Så vad sker nu?

• Vi kommer att uppvakta vinnarna i Sports League med prispokaler vid ett lämpligt tillfälle.
• OM du tagit några Master-medaljer under året och vill beställa dessa på en plakett, behöver du göra din beställning här, senast den 31 januari. Du hittar dina medaljer under ”Märken” på ”Din sida”.
• Viktigast av allt är du nu behöver gå in och acceptera de tävlingar du vill delta i under året. Kom ihåg att det bara är aktivt arbetande sjöfolk som ska vara med i Sports League, och är du inte det kan du istället gå med i (eller skapa ett lag) i Office League. Du hittar tävlingarna under ”Din sida”.

Samla dina kollegor och ta med dem i både laget och till gymmet eller på löprundan. Vi på Sjömansservice är övertygade om att ju fler av er som investerar ett par timmar i veckan i sin hälsa, desto säkrare sjöfart får vi.

Nu kör vi!

Varma hälsningar, Sjömansservice

Nedan hittar du samtliga Top-10-tabeller för 2025:

“Another year over and a new one just begun.” John Lennon’s words fit many situations, and they feel just right for us here at SeaSportal. A lot can be said about the year 2025, but one thing is certain: it was full of training activity. In the team competition Sports League, a total of 26 435 training sessions were registered by 203 participants across 67 teams. Great to see!

At the top of the leaderboard we find Lysekils Lotsplats, followed by last year’s winner Gotland, closely chased by Styrsöbolaget’s Fröja. The Top 10 also includes teams from Wallenius, Stena Line, Furetank, and Älvtank. Well done, and congratulations to all of you!

In Office League 2025, Furetank Kontor and Sjöbefälsföreningen led the way, ahead of Sjöfartsverket’s Fastighetsavdelning. Congratulations to you as well.

So what happens now?

• We will present the Sports League winners with trophies at a suitable occasion.
• IF you’ve earned any Master medals during the year and want to order them on a plaque, please place your order here no later than 31 January. You can find your medals under “Badges” on “Your Page”.
• Most importantly: make sure to log in and accept the competitions you want to take part in this year. Remember that only active seafarers should join the Sports League. If you are not currently working at sea, you can instead join (or create) a team in the Office League. You’ll find the competitions under “Your Page”.

Gather your colleagues and bring them into the team — and into the gym or out on a run. At Sjömansservice, we are convinced that the more of you who invest a few hours a week in your health, the safer our maritime industry becomes.

Full ahead!

Warm regards, Swedish Seamen's Service

Bästa medlem,

Med detta sista hälsobrev för i år vill vi på Sjömansservice tacka er, aktiva medlemmar, för att ni använder vårt verktyg SeaSportal och appen Active at Sea och för att ni investerar i er hälsa. Vi är övertygade om att det bidrar till en säkrare sjöfart. :-)

Snart ska rapporteringen stängas för 2025. Ni kan efterrapportera era aktiviteter 3 dagar efter att årets tävling avslutas, den 31 december. Slutkampen i Sports League ser ut att bli spännande i år. :-)

Som SeaSportal-medlem får du under 2025 och 2026(!!!) gratis tillgång till "Sveriges Hälsoportal", Health Competence, där du bland annat hittar artiklar vi hänvisar till. På portalen finns även en väldig massa artiklar och videor, kopplat till hälsa och välmående.

Så här gör du för att ta del av materialet i hälsobrevet nedan:

• Besök sidan healthcompetence.se/loggain

• Har du redan ett konto --> logga in. Om inte, skapa konto och ange din värdekod. 

Värdekoden hittar du på "Members only"-sidan. Länken dit finns också på startsidan.

Hoppas vi ses igen på andra sidan nyår!

Med önskan om en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År till er alla!

//Vännerna på Sjömansservice

Julstress: Hantera förväntningar 
och måsten

Känner du att december är ett stressprojekt, snarare än en ljus högtid? Lär dig att hantera förväntningarna och skapa en jul med mer närvaro.

Julförberedelser, sociala aktiviteter, inköp och traditioner ska hinnas med, samtidigt som årets arbetsuppgifter på jobbet ska avslutas innan vi kan gå på välförtjänt julledighet. Det gör att många upplever en tydlig ökning av stress i december. 

Många har dessutom en bild av hur julen “ska” vara: hemmet pyntat, maten hemlagad, barnen glada, relationerna harmoniska och ledigheten meningsfull. I praktiken blir det en ekvation som lätt leder till överbelastning – både praktiskt och mentalt. 

Hur stressen byggs upp

Stress uppstår när kraven vi upplever blir större än våra resurser, och inför jul märks det ofta extra tydligt. Flera små påfrestningar samlas och förstärker varandra, vilket gör att stressen snabbt känns överväldigande.

I slutet av året sammanfaller ofta:

• Tidskrav, med många deadlines och uppgifter som “borde” bli klara både före och under ledighet.
• Sociala krav, där vi vill hinna träffa släkt, vänner och familj.
• Ekonomiska krav, som presenter, resor och matinköp.
• Emotionella krav, inte minst kopplade till traditioner, barndomsminnen och relationer.

Men det är sällan mängden som stressar oss mest, utan våra förväntningar. Forskning visar att vi reagerar starkare när flera faktorer uppträder samtidigt. Stressen adderas, oavsett om den kommer från jobbet eller hemmet. 

Förväntningar styr hur vi upplever december

Stress handlar inte bara om vad som händer, utan också om hur vi förhåller oss till det. Våra förväntningar på hur julen “ska” bli påverkar i hög grad hur vi upplever hela december. 

När förväntningarna är höga, otydliga eller outtalade kan det leda till:

• Press och känsla av att inte räcka till
• Konflikter med partner, familj eller vänner
• Jämförelser med andra
• En känsla av prestation, även i det som borde vara återhämtande

Vi bär alla på tysta manus om hur julen “borde vara”. När de krockar med andras, eller med verkligheten, ökar stressen.

ACT (Acceptance and Commitment Therapy) visar att vi kan minska stress genom att acceptera det vi inte kan förändra och fokusera på handlingar som ligger i linje med våra värderingar. 

>> Läs mer om ACT här

Ett konkret steg är att sätta rimliga förväntningar och schemalägga dina prioriteringar. På samma sätt som vi prioriterar arbetsuppgifter kan vi prioritera vår tid och energi i livet. 

>> Läs om hur du kan må bättre med rimliga förväntningar i den här artikeln.

Kommunicera förväntningar tidigt

Många upplever att december blir en stressig månad just för att vi sällan pratar om våra förväntningar. Det gäller både i relationer, i familjer och mellan generationer.

Jag tror att vi ska åka runt till alla.
Du tänker att vi ska vara hemma och ta det lugnt.
Barnen vill mest av allt bara ha vår närvaro.

Outtalade förväntningar orsakar ofta stress och missförstånd i relationer. Ofta handlar det mer om brist på kommunikation än om viljan att göra rätt. 

Vad vill du? Vad behöver du? Vad är realistiskt? Att ta det samtalet tidigt i december gör stor skillnad.

Jobbstressen – ännu en del av pusslet

Parallellt med julförberedelserna pågår ofta en av årets mest intensiva jobbperioder. Dels närmar sig årsskiftet, vilket innebär att många verksamheter försöker avsluta projekt innan kalenderåret tar slut. Dels uppstår ofta en allmän tendens att vilja “göra klart” så mycket som möjligt innan ledigheten, även sådant som egentligen skulle kunna vänta.

När arbetsliv och privatliv ligger i varsin toppfas samtidigt, ökar belastningen snabbt. 

Ett enkelt sätt att minska stressen är att tydligt skilja mellan:

• det som måste bli klart
• det som kan vänta
• det som känns som att det borde göras, men inte faktiskt behöver det

Att skapa en realistisk decemberplan på jobbet är riktigt bra  julklapp till dig själv.

Konkreta sätt att minska julstress

1. Sätt rimliga förväntningar
   Reflektera över vad som är realistiskt att hinna med och våga släppa krav som inte är nödvändiga.
    
2. Kommunicera tydligt
   Gör en enkel decemberplan över aktiviteter och uppgifter. Identifiera det som verkligen måste göras, det som kan vänta och det som egentligen inte behövs.
    
3. Planera och prioritera
   Gör en enkel decemberplan över aktiviteter och uppgifter. Identifiera det som verkligen måste göras, det som kan vänta och det som egentligen inte behövs.
    
4. Fördela ansvar
   Dela upp uppgifter som mat, inköp och logistik. Julen blir lättare när flera hjälps åt.
    
5. Prioritera närvaro framför prestation
   Det är stunderna tillsammans som skapar julkänslan, inte perfekta arrangemang eller detaljer.
    
6. Ta små pauser och värna återhämtning
   Mikroåterhämtning under dagen gör mer för stressnivån än att försöka pressa in långa stunder av vila.

>> Läs artikeln “Använd mikropauser för att hantera stress” av neuropsykologen Gabriella Svanberg här.

En mjukare december är möjlig

Julen behöver inte vara ett projekt att genomföra. Den kan få vara enkel, närvarande och tillräcklig.
När vi sänker kraven, tydliggör förväntningarna och prioriterar återhämtning blir december mindre stressig, och betydligt mer meningsfull.

Källor

Forskning.se

healthcompetence.se

Dear member,

As we send out this final newsletter of the year, we at Seamen’s Service want to thank all of you active members for using our SeaSportal tool and the Active at Sea app — and for investing in your health. We’re convinced it contributes to safer shipping. :-)

Reporting for 2025 will soon close. You can still log activities for up to three days after the competition ends on December 31. The final stretch of the Sports League is looking exciting this year. :-)

As a SeaSportal member, you’ll have free access throughout 2025 and 2026(!!!) to "Sweden’s Health Portal", Health Competence, where you’ll find the articles we often refer to. The portal also offers a huge collection of articles and videos related to health and wellbeing.

Do this to access the material:

• Visit healthcompetence.se/loggain
• Login or create an account and use the voucher

You can find the voucher on the page "Members only". The link is also on the home page.

• Press the CC-button on the video player for subtitles

We hope to see you again on the other side of the New Year!

Wishing all of you a very Merry Christmas and a Happy New Year!

//Your friends at the Swedish Seamen’s Service

Holiday Stress: Managing Expectations and Obligations

Do you feel like December has become a stress project rather than a season of light and joy? Learn how to manage expectations and create a holiday with more presence and calm.

Holiday preparations, social events, shopping, and traditions all need to fit in – at the same time as the year’s work tasks must be wrapped up before we can take a well-deserved break. As a result, many people experience a clear increase in stress during December.

On top of that, many of us carry a picture of how Christmas is supposed to be: a beautifully decorated home, homemade food, happy children, harmonious relationships, and a meaningful time off. In reality, this often turns into an equation that easily leads to overload – both practically and mentally.

How Stress Builds Up

Stress arises when the demands we experience outweigh our available resources, and during the holidays this becomes especially noticeable. Many small pressures accumulate and reinforce one another, causing stress to escalate quickly. 

Toward the end of the year, several demands often coincide:

• Time demands, with many deadlines and tasks that “should” be finished both before and during time off
• Social demands, as we try to see relatives, friends, and family
• Financial demands, such as gifts, travel, and food shopping
• Emotional demands, often linked to traditions, childhood memories, and relationships

But it’s usually not the number of tasks that stresses us most; it’s the expectations we place on ourselves. Research shows that we react more strongly when several stressors occur at the same time. Stress adds up, regardless of whether it comes from work or home.

Expectations Shape How We Experience December

Stress is not only about what happens, but also about how we relate to it. Our expectations of how Christmas should be have a major impact on how we experience the entire month of December.

When expectations are high, unclear, or unspoken, they can lead to:

• Pressure and a sense of not being good enough
• Conflicts with partners, family members, or friends
• Comparisons with others
• A feeling of having to perform – even in situations that are meant to be restorative

We all carry silent scripts about how Christmas ought to be. When these expectations collide with those of others, or with reality itself, stress tends to rise.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) shows that we can reduce stress by accepting what we cannot change and focusing on actions that align with our values.

Read more about ACT here

One concrete step is to set reasonable expectations and schedule your priorities. Just as we prioritize work tasks, we can prioritize our time and energy in life.

Read more about how reasonable expectations can help you feel better in this article.

Communicate Expectations Early

For many, December becomes stressful because expectations often go unspoken. This applies to relationships, families, and across generations.

I think we should travel around and see everyone.
You think we should stay home and take it easy.
The children mostly want our presence.

Unspoken expectations often cause stress and misunderstandings in relationships. More often than not, the issue is a lack of communication rather than a lack of goodwill.

What do you want? What do you need? What is realistic? Having this conversation early in December can make a big difference.

Work Stress – Another Piece of the Puzzle

At the same time as holiday preparations are underway, many people are also in one of the busiest work periods of the year. As the year comes to a close, organizations try to finish projects before the calendar year ends. There is often a widespread tendency to complete all tasks before time off, including those that could reasonably be postponed.

When work life and private life peak at the same time, the load increases quickly.

A simple way to reduce stress is to clearly distinguish between:

• what must be finished
• what can wait
• what feels like it should be done but doesn’t actually need to be

Creating a realistic December plan at work is a great gift to yourself.

Practical Ways to Reduce Holiday Stress

Set reasonable expectations
Reflect on what is actually realistic to accomplish, and dare to let go of demands that are not necessary.

Communicate clearly
Talk openly about plans, needs, and limitations with the people around you.

Plan and prioritize
Create a simple December plan for activities and tasks. Identify what truly must be done, what can wait, and what is not needed at all.

Share responsibility
Divide tasks such as cooking, shopping, and logistics. The holidays become lighter when responsibility is shared.

Prioritize presence over performance
It is the moments together that create the holiday feeling, not perfect arrangements or details.

Take small breaks and protect recovery
Micro-breaks during the day have a greater impact on stress levels than trying to squeeze in long periods of rest.

Read the article “Använd mikropauser för att hantera stress” by neuropsychologist Gabriella Svanberg here.

A more gentle December is possible

Christmas does not have to be a project to complete. It can be simple, present, and good enough.

When we lower our demands, clarify expectations, and prioritize recovery, December becomes less stressful – and far more meaningful.

Sources:

Forskning.se

healthcompetence.se