Som SeaSportal-medlem får du under 2026 gratis tillgång till allt material på "Sveriges Hälsoportal", Health Competence, där du bland annat hittar artiklar vi hänvisar till. På portalen finns även en väldig massa andra artiklar och videor, kopplade till hälsa och välmående. Så här gör du för att ta del av det länkade materialet i hälsobrevet nedan:

• Besök sidan healthcompetence.se/loggain
• Har du redan ett konto --> logga in. Om inte, skapa konto och ange din värdekod. 

Värdekoden hittar du på "Members only"-sidan, på SeaSportal. Länken dit finns också på startsidan.

Scroll down for English version

Varför många män väntar med att söka hjälp

Psykisk ohälsa är vanligt och kan drabba vem som helst. Ändå visar forskning att män generellt väntar längre med att söka hjälp när de mår dåligt. Varför är det så?

Det finns inget enkelt svar. För att förstå varför många väntar med att söka hjälp behöver vi förstå flera olika faktorer – bland annat hur psykisk ohälsa kan visa sig och hur vi pratar om den.

Psykisk ohälsa ser inte alltid ut som vi tror

 – Hur är läget?

– Det är lugnt. 

De flesta av oss har både ställt frågan och gett svaret. Ibland stämmer det. Ibland är det bara enklare än att försöka sätta ord på hur man egentligen mår. 

När vi tänker på psykisk ohälsa föreställer vi oss ofta någon som är ledsen eller nedstämd. Men verkligheten är ofta mer nyanserad. 

Det kan istället visa sig genom irritation, sömnproblem, rastlöshet eller att man arbetar mer än vanligt för att slippa känna efter. Andra drar sig undan sociala sammanhang eller tappar energi och motivation utan att själva förstå varför.
Just därför är det inte alltid lätt att känna igen signalerna, vare sig hos sig själv eller hos någon annan.

Normer och förväntningar kan göra det svårare att söka hjälp

Att vara stark, klara sig själv och inte belasta andra är ideal som fortfarande lever kvar. Därför kan det kännas svårt att erkänna att man inte mår bra, eller sätta ord på sina känslor.

Istället hoppas många att det ska gå över av sig självt, och tänker: 

"Jag behöver bara bita ihop ett tag till."

"Det är nog inte så farligt. Det går över.”

Men psykisk ohälsa går sällan över av sig själv. Ju tidigare man söker stöd, desto större är möjligheten att få hjälp innan problemen börjar påverka vardagen och arbetslivet.

Ett jobb långt hemifrån kan påverka den psykiska hälsan

För vissa yrkesgrupper kan det finnas ytterligare faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Det gäller exempelvis personer som arbetar till sjöss, inom transport, offshore-verksamhet, försvar eller andra yrken där man periodvis är borta från familj, vänner och sina vanliga rutiner.

Att arbeta långt hemifrån kan innebära att man missar viktiga händelser i vardagen och får färre naturliga tillfällen till återhämtning tillsammans med familj och vänner. För många är friheten, gemenskapen och variationen en stor del av det som gör yrket meningsfullt. Samtidigt kan avståndet göra det svårare att få stöd när livet känns tungt.

Vad kan du göra för att stärka din psykiska hälsa?

De flesta av oss har perioder då livet känns tyngre. Om du märker att du inte riktigt är dig själv är det lätt att försöka köra på ändå. Men ibland är det just då man behöver stanna upp.

Var ärlig mot dig själv

Fundera över hur du faktiskt mår. Har du varit ovanligt trött, lättirriterad eller stressad under en längre tid? Har du tappat lusten till sådant du vanligtvis tycker om? Att uppmärksamma förändringar hos sig själv är ofta det första steget mot att må bättre.

Prata med någon

Du behöver inte ha alla svar innan du berättar att något känns fel. Det kan vara en partner, vän, kollega eller någon inom vården. Att sätta ord på det som känns svårt kan göra det lättare att hitta vägar framåt.

Behåll sådant som får dig att må bra

När energin är låg är det lätt att sluta träna, träffa vänner eller prioritera sådant man brukar uppskatta. Just då kan dessa saker vara viktigare än någonsin.

Sök hjälp i tid

Om besvären påverkar vardagen, sömnen, relationerna eller arbetsförmågan är det klokt att söka professionellt stöd. Du behöver inte må som sämst för att ha rätt till hjälp.

Vill du stärka din psykiska hälsa redan innan problemen blir stora? Att träna hjärnan är, precis som fysisk träning, något som kan bidra till att bygga upp motståndskraft över tid. Läs mer i artikeln Träna din hjärna till att må bättre av neuropsykolgen Gabriella Svanberg.

Så kan du stötta någon som mår dåligt

Alla som mår dåligt berättar inte själva hur de har det. Därför kan vi alla göra skillnad genom att vara uppmärksamma på förändringar hos människor omkring oss. 

Kanske är kollegan som brukar vara social plötsligt tystare än vanligt. Kanske hoppar någon över rasterna, verkar ovanligt trött eller reagerar starkare än tidigare på sådant som händer i vardagen.

En enkel fråga kan räcka långt.

"Hur är det egentligen?"

Och kanske ännu viktigare: Att stanna kvar och lyssna på svaret. 

Du behöver inte lösa problemet. Ofta räcker det att visa att du ser personen, lyssnar och bryr dig.

Så kan chefer förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Som chef har du en viktig roll i det förebyggande arbetet med psykisk hälsa. Ditt ansvar är att skapa en arbetsmiljö där människor känner sig trygga att lyfta sådant som påverkar deras mående och arbetsförmåga.

Några viktiga delar är att:

• skapa regelbundna samtal om arbetsbelastning och återhämtning
• uppmärksamma förändringar i beteende eller prestation
• följa upp när någon verkar må sämre än vanligt
• visa att det är okej att prata om mående och söka stöd
• känna till vilket stöd arbetsplatsen kan erbjuda

Skapa en kultur där det känns naturligt att prata om psykisk hälsa

En öppen kultur skapas sällan genom ett informationsutskick. Den byggs genom återkommande beteenden, gemensamma arbetssätt och ett ledarskap som visar att psykisk hälsa är en naturlig del av arbetsmiljön.

Ett sätt att stärka den kulturen är att ge både chefer och medarbetare ett gemensamt språk för att prata om hjärnhälsa. Health Competences ACT-baserade program Träna din hjärna ger konkreta verktyg för att hantera stress, utveckla psykologisk flexibilitet och stärka den psykiska hälsan. 

När hela organisationen arbetar med samma verktyg blir det också lättare att förstå både sina egna och andras reaktioner. Det kan bidra till att sänka tröskeln för att prata om psykisk hälsa.

Hur kan vi göra det lättare för män att söka hjälp?

Att be om hjälp är inte ett tecken på svaghet, utan ett sätt att ta hand om sig själv. Ju mer naturligt det blir att prata om psykisk hälsa hemma, bland vänner och på jobbet, desto lättare blir det också att söka stöd när man behöver det. 

Ibland börjar förändringen med en enkel fråga – och någon som tar sig tid att lyssna.

Fakta: Mäns psykiska hälsa

• Män söker vård för psykisk ohälsa mer sällan än kvinnor

• Cirka 70 procent av alla suicid i Sverige begås av män

• Psykisk ohälsa kan bland annat visa sig genom irritation, stress och sömnsvårigheter

• Andra vanliga uttryck är social tillbakadragenhet och ökad alkoholkonsumtion

• Symtomen är inte alltid kopplade till tydlig nedstämdhet

Källor

Folkhälsomyndigheten – Statistik om suicid
Göteborgs universitet – Svårare för män att söka vård för psykisk ohälsa
Socialstyrelsen – Psykisk hälsa och suicidprevention

As a SeaSportal member, you’ll have free access throughout 2026 to "Sweden’s Health Portal", Health Competence, where you’ll find the articles and videos we refer to. The portal also offers a huge collection of other articles and videos related to health and wellbeing.

Do this to access the material:

• Visit healthcompetence.se/loggain
• Login or create an account and use the voucher

You can find the voucher on the page "Members only", in SeaSportal. The link is also on the home page.

• Press the CC-button on the video player for subtitles

Note that not all links below lead to an English page. However, they can be translated by the browser.

Why many men delay seeking help

Mental health challenges are common and can affect anyone. Yet research shows that men generally wait longer than women before seeking help when they are struggling. Why is that?

There is no simple answer. To understand why many men delay seeking support, we need to look at several factors – including how mental health challenges can present themselves and how we talk about them.

Mental health doesn't always look the way we expect:

– How are you doing?

– I'm fine.

Most of us have both asked that question and given that answer. Sometimes it's true. Sometimes it's simply easier than trying to explain how we're really feeling.

When we think about mental health problems, we often picture someone who is visibly sad or depressed. In reality, it's often much more complex.

Instead, mental health struggles may show up as irritability, sleep problems, restlessness, or working more than usual to avoid dealing with difficult emotions. Others withdraw from social situations or lose energy and motivation without fully understanding why.

That's why it's not always easy to recognize the signs – either in ourselves or in someone else.

Social norms and expectations can make it harder to ask for help

Being strong, self-reliant, and not burdening others are ideals that still shape many men's lives today. As a result, it can feel difficult to admit that you're struggling or even to put your emotions into words.

Instead, many people hope the problem will simply disappear and tell themselves:

"I just need to push through for a little longer."

"It's probably not that serious. It'll pass."

But mental health problems rarely resolve on their own. The earlier you seek support, the greater the chance of getting help before your difficulties begin to affect your daily life and work.

Working far from home can affect mental health

For some professions, there are additional factors that can impact mental wellbeing. This includes people working at sea, in transportation, offshore industries, the military, or other occupations that require long periods away from family, friends, and everyday routines.

Working far from home can mean missing important moments in everyday life and having fewer natural opportunities to recover and reconnect with loved ones. For many, the freedom, sense of community, and variety are what make these careers meaningful. At the same time, the distance can make it harder to access support when life feels overwhelming.

What can you do to strengthen your mental health?

Most of us go through periods when life feels heavier than usual. If you notice that you don't quite feel like yourself, it's easy to keep pushing forward. But sometimes that's exactly when you need to pause.

Be honest with yourself

Take time to reflect on how you're really doing. Have you been unusually tired, irritable, or stressed for an extended period? Have you lost interest in things you normally enjoy? Recognizing changes in yourself is often the first step toward feeling better.

Talk to someone

You don't need to have all the answers before telling someone that something feels wrong. It could be your partner, a friend, a colleague, or a healthcare professional. Putting difficult feelings into words can make it easier to find a way forward.

Keep doing the things that make you feel good

When your energy is low, it's easy to stop exercising, seeing friends, or making time for activities you normally enjoy. Ironically, these may be more important than ever during difficult periods.

Seek help early

If your mental health is affecting your daily life, sleep, relationships, or ability to work, it's wise to seek professional support. You don't have to be at your lowest point to deserve help.

Want to strengthen your mental wellbeing before your problems become overwhelming? Just like physical exercise, training your mind can help build resilience over time. Read more in the article Train Your Brain to feel better, by neuropsychologist Gabriella Svanberg.

How you can support someone who is struggling

Not everyone who is struggling will tell. That's why we can all make a difference by paying attention to changes in the people around us.

Perhaps the colleague who is usually outgoing has become unusually quiet. Maybe someone has stopped taking breaks, seems constantly tired, or reacts more strongly than before to everyday situations.

A simple question can go a long way:

"How are you really doing?"

And perhaps even more importantly: stay and listen to the answer.

You don't have to solve the problem. Often, it's enough to show that you see the person, that you're listening, and that you care.

How managers can help prevent mental health problems in the workplace

As a manager, you play an important role in promoting mental wellbeing at work. Your responsibility is to create a workplace where people feel safe speaking up about issues that affect their wellbeing and ability to perform their jobs.

Some key actions include:

• Having regular conversations about workload and recovery
• Paying attention to changes in behaviour or performance
• Following up when someone seems to be struggling
• Making it clear that it's okay to talk about mental health and seek support
• Knowing what support resources are available within the organisation.

Create a workplace culture where it's natural to talk about mental health

An open culture is rarely created through a single email or information campaign. It is built through consistent behaviours, shared ways of working, and leadership that demonstrates that mental health is a natural part of a healthy work environment.

One way to strengthen that culture is by giving both managers and employees a shared language for talking about brain health. Health Competence's ACT-based programme, Train Your Brain, provides practical tools for managing stress, developing psychological flexibility and strengthening mental wellbeing.

When everyone in the organisation works with the same tools and concepts, it also becomes easier to understand both your own reactions and those of others. This can help lower the threshold for talking openly about mental health.

How can we make it easier for men to seek help?

Asking for help is not a sign of weakness – it is an act of self-care. The more natural it becomes to talk about mental health at home, among friends, and at work, the easier it becomes to seek support when it's needed.

Sometimes change begins with a simple question, and someone willing to take the time to listen.

Facts: Men's mental health

• Men seek professional help for mental health problems less often than women

• Around 70% of all suicides in Sweden are among men

• Mental health problems can present as irritability, stress and sleep difficulties

• Other common signs include social withdrawal and increased alcohol consumption

• Symptoms are not always accompanied by obvious sadness or depression

Sources

Public Health Agency of Sweden – Suicide Statistics

University of Gothenburg – Why Men Find It Harder to Seek Mental Health Care

National Board of Health and Welfare – Mental Health and Suicide Prevention

Som SeaSportal-medlem får du under 2026 gratis tillgång till allt material på "Sveriges Hälsoportal", Health Competence, där du bland annat hittar artiklar vi hänvisar till. På portalen finns även en väldig massa andra artiklar och videor, kopplade till hälsa och välmående. Så här gör du för att ta del av det länkade materialet i hälsobrevet nedan:

• Besök sidan healthcompetence.se/loggain
• Har du redan ett konto --> logga in. Om inte, skapa konto och ange din värdekod. 

Värdekoden hittar du på "Members only"-sidan, på SeaSportal. Länken dit finns också på startsidan.

Scroll down for English version

Prestera utan att gå in i väggen

Många människor är inte stressade för att de saknar ambitioner. Tvärtom. Ofta är det de mest drivna personerna som har svårast att hitta balans mellan prestation, återhämtning och vardagens krav.

Höga ambitioner ses ofta som något positivt. Vi vill utvecklas, leverera, vara engagerade och samtidigt få ihop resten av livet. Men för många har prestation också blivit förknippat med stress, otillräcklighet och känslan av att aldrig riktigt räcka till.

Samtidigt visar forskning att prestation och välmående inte behöver vara motsatser. Tvärtom är återhämtning, tydlighet och psykologisk hållbarhet viktiga förutsättningar för att kunna prestera över tid.

Det traditionella sättet att se på prestation

I många miljöer ses stress nästan som ett kvitto på ambition. Full kalender och högt tempo kan förväxlas med framgång, trots att kroppen egentligen signalerar att belastningen blivit för hög.

Under lång tid har prestation ofta handlat om att pressa sig själv hårdare. Att vara disciplinerad, effektiv och alltid göra lite mer.

Problemet är att vi människor inte fungerar som maskiner. När återhämtning, sömn, rörelse och återställning prioriteras bort under lång tid påverkas både vår hälsa och vår prestationsförmåga negativt.

Forskning visar att långvarig stress kan påverka koncentration, minne, beslutsfattande och vår förmåga att hantera känslor. Det som först känns som hög prestation riskerar därför över tid att leda till minskad energi, sämre fokus och svårigheter att återhämta sig.

Samtidigt finns det människor som är särskilt sårbara för den här typen av stress. En faktor som ofta lyfts i forskningen är prestationsbaserad självkänsla – när vårt egenvärde i hög grad blir beroende av hur bra vi presterar.

I praktiken kan det innebära att:

• kraven på oss själva ständigt höjs
• återhämtning prioriteras bort
• misslyckanden upplevs som personliga nederlag

Det är inte ovanligt att just de mest drivna och ambitiösa individerna också är de som till slut går in i väggen.

Självledarskap och realistiska ambitioner

Att prestera långsiktigt handlar inte om att vilja mindre. Snarare kräver det förutsättningar som gör att både kroppen och hjärnan orkar fungera över tid – utan att till slut säga ifrån.

Det är ofta drivna och ambitiösa personer som har svårast att hitta balans mellan krav, återhämtning och vardagens faktiska förutsättningar.

Man tackar ja till för mycket, underskattar tiden saker tar och intalar sig att “det löser sig”. På kort sikt kan det kännas produktivt. Men när planen inte håller, börjar man istället känna sig otillräcklig.

Från självkritik till psykologisk flexibilitet

I dagens forskning pratar man allt mer om psykologisk flexibilitet – vår förmåga att stanna upp, vara närvarande och fortsätta agera i riktning mot det som är viktigt för oss, även när livet känns stressigt eller utmanande.

Psykologisk flexibilitet är också en central del inom ACT, Acceptance and Commitment Therapy, som neuropsykologen Gabriella Svanberg arbetar med i sitt mentala träningsprogram “Träna din hjärna”.

Många försöker hantera press genom att bli ännu hårdare mot sig själva. Men forskning visar att självkritik ofta ökar kroppens stresspåslag och försämrar återhämtningen.

Ett mer hjälpsamt förhållningssätt bygger istället på att kunna reflektera över sina behov, prioritera medvetet och skapa återhämtning innan kroppen tvingar fram den.

Det kan handla om att:

• göra en sak i taget istället för att ständigt växla fokus
• våga prioritera bort sådant som inte är viktigast just nu
• planera utifrån verklig energi och tid, inte önsketänkande
• skapa pauser och återhämtning som en naturlig del av prestationen

Paradoxalt nog är det ofta dessa människor som lyckas prestera långsiktigt utan att tappa bort sig själva på vägen.

När meningsfullheten försvinner blir belastningen tyngre

Stress handlar inte bara om hur mycket vi har att göra. Minst lika viktigt är hur vi upplever det vi gör.

Två personer kan ha samma arbetsbelastning, men reagera helt olika. Om den ena personen förstår syftet med sina arbetsuppgifter, känner delaktighet och upplever arbetet som meningsfullt, blir belastningen ofta lättare att bära. Den andra kanske upplever uppgifterna som otydliga, splittrade eller långt ifrån det som känns viktigt på riktigt. Då kan samma mängd arbete istället bli energikrävande och dränerande.

Det är lättare att hantera hög belastning när arbetet känns meningsfullt. Meningsfullhet spelar en viktig roll för både motivation, välmående och vår förmåga att fungera långsiktigt.

Det betyder inte att varje arbetsuppgift måste vara inspirerande. Men människor behöver förstå varför arbetet spelar roll och känna att ansträngningen har ett sammanhang. Utan den känslan riskerar prestation att bli något vi bara “tar oss igenom” istället för något vi kan utvecklas i.

Vi påverkas också av miljön runt omkring oss

Förutsättningarna runt omkring oss spelar en stor roll för hur hållbart vi kan prestera över tid.

Tydliga förväntningar, rimliga mål och god kommunikation minskar risken för att stress byggs upp i det tysta. Även relationer och psykologisk trygghet påverkar vår förmåga att både prestera och säga ifrån när belastningen blir för hög.

Det är svårt att skapa hållbar prestation i miljöer där människor ständigt känner sig otrygga, splittrade eller osäkra på vad som förväntas av dem.

Prestera utan att tappa bort dig själv

Att prestera långsiktigt handlar inte om att göra mindre eller sluta ha ambitioner. Det blir möjligt när tydlighet, återhämtning och rimliga krav får ta plats samtidigt som vi fortsätter utvecklas.

När vi kombinerar tydlighet, återhämtning, meningsfullhet och realistiska förväntningar ökar inte bara välmåendet – vi skapar också bättre förutsättningar för fokus, motivation och utveckling.

Att fungera hållbart kanske därför inte främst handlar om att bli bättre på att pressa sig själv, utan om att bli bättre på att leda sig själv.

Källor

Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö
Forskning om långvarig stress och hjärnans påverkan
Forskning om prestationsbaserad självkänsla och utmattning

As a SeaSportal member, you’ll have free access throughout 2026 to "Sweden’s Health Portal", Health Competence, where you’ll find the articles and videos we refer to. The portal also offers a huge collection of other articles and videos related to health and wellbeing.

Do this to access the material:

• Visit healthcompetence.se/loggain
• Login or create an account and use the voucher

You can find the voucher on the page "Members only", in SeaSportal. The link is also on the home page.

• Press the CC-button on the video player for subtitles

Note that not all links below lead to an English page. However, they can be translated by the browser.

Perform Without Burning Out

Many people are not stressed because they lack ambition. Quite the opposite. Often, it is the most driven individuals who struggle the most to find balance between performance, recovery, and the demands of everyday life.

High ambition is often seen as something positive. We want to grow, deliver results, stay engaged, and at the same time make the rest of life work. But for many people, performance has also become closely associated with stress, inadequacy, and the feeling of never quite being enough.

At the same time, research shows that performance and wellbeing do not have to be opposites. On the contrary, recovery, clarity, and psychological sustainability are essential conditions for performing well over time.

The Traditional View of Performance

In many environments, stress is almost seen as proof of ambition. A packed schedule and a constant high pace can easily be mistaken for success, even when the body is actually signaling that the strain has become too great.

For a long time, performance has often been about pushing yourself harder. Being disciplined, efficient, and always doing a little more.

The problem is that human beings do not function like machines. When recovery, sleep, movement, and restoration are neglected for long periods of time, both our health and our ability to perform are negatively affected.

Research shows that prolonged stress can impact concentration, memory, decision-making, and our ability to regulate emotions. What initially feels like high performance can therefore, over time, lead to lower energy levels, poorer focus, and difficulty recovering.

At the same time, some people are particularly vulnerable to this type of stress. One factor often highlighted in research is performance-based self-esteem – when our sense of self-worth becomes highly dependent on how well we perform.

In practice, this can mean:

• constantly raising the demands we place on ourselves
• deprioritizing recovery
• experiencing setbacks as personal failures

It is not uncommon for the most driven and ambitious individuals to eventually burn out.

Self-Leadership and Realistic Ambitions

Performing sustainably is not about wanting less. Rather, it requires conditions that allow both the body and the mind to function over time – without eventually forcing us to stop.

Driven and ambitious people often struggle the most to balance expectations, recovery, and the actual conditions of daily life.

We say yes to too much, underestimate how long things take, and convince ourselves that “it will work out somehow.” In the short term, this may feel productive. But when the plan does not hold, feelings of inadequacy often follow.

Keeping Promises to Yourself

Every time we set unrealistic goals and fail to follow through, trust in our own ability risks being weakened.

Long-term performance is therefore not built on pushing harder, but on creating a level of ambition and a structure that actually works in everyday life.

Keeping promises to yourself often builds more motivation than constantly setting expectations that are too high.

From Self-Criticism to Psychological Flexibility

Modern research increasingly highlights the importance of psychological flexibility – our ability to pause, stay present, and continue acting in line with what matters to us, even when life feels stressful or challenging.

Psychological flexibility is also a central part of ACT (Acceptance and Commitment Therapy), which neuropsychologist Gabriella Svanberg works with in her mental training program “Train Your Brain.”

Many people try to manage pressure by becoming even harder on themselves. But research shows that self-criticism often increases the body’s stress response and impairs recovery.

A more helpful approach instead involves reflecting on your needs, prioritizing consciously, and creating recovery before the body forces it upon you.

This may involve:

• focusing on one thing at a time instead of constantly shifting attention
• daring to deprioritize what is not most important right now
• planning based on real energy and time, rather than wishful thinking
• making breaks and recovery a natural part of performance

Paradoxically, these are often the people who succeed in performing sustainably without losing themselves along the way.

When Meaning Disappears, the Burden Feels Heavier

Stress is not only about how much we have to do. Equally important is how we experience what we are doing.

Two people can have the same workload but react very differently. If one person understands the purpose of their tasks, feels involved, and experiences their work as meaningful, the pressure often becomes easier to carry. Another person may experience their tasks as unclear, fragmented, or disconnected from what truly matters to them. In that case, the same amount of work can instead become draining and exhausting.

High workloads are easier to manage when the work feels meaningful. Meaning plays an important role in motivation, wellbeing, and our ability to function sustainably over time.

This does not mean every task has to feel inspiring. But people need to understand why their work matters and feel that their effort has a purpose. Without that sense of meaning, performance risks becoming something we simply “get through” rather than something we can grow from.

We Are Also Affected by the Environment Around Us

The conditions around us play a major role in how sustainably we can perform over time.

Clear expectations, reasonable goals, and good communication reduce the risk of stress building up silently. Relationships and psychological safety also affect our ability both to perform and to speak up when the pressure becomes too high.

It is difficult to create sustainable performance in environments where people constantly feel insecure, fragmented, or uncertain about what is expected of them.

Perform Without Losing Yourself

Sustainable performance is not about doing less or giving up ambition. It becomes possible when clarity, recovery, and realistic expectations are allowed to coexist with growth and development.

When we combine clarity, recovery, meaning, and realistic expectations, we not only improve wellbeing – we also create better conditions for focus, motivation, and development.

Perhaps sustainable performance is therefore not mainly about becoming better at pushing yourself harder, but about becoming better at leading yourself.

Sources:

Swedish Work Environment Authority – Organizational and Social Work Environment

Research on prolonged stress and its effects on the brain

Research on performance-based self-esteem and burnout

Att förstå klimakteriet handlar inte bara om hälsa – utan också om livskvalitet, arbetsmiljö och hållbar prestation i arbetslivet.

Som SeaSportal-medlem får du under 2026 gratis tillgång till allt material på "Sveriges Hälsoportal",
Health Competence, där du bland annat hittar artiklar vi hänvisar till. På portalen finns även en väldig massa andra artiklar och videor, kopplade till hälsa och välmående.
Så här gör du för att ta del av det länkade materialet i hälsobrevet nedan:

• Besök sidan healthcompetence.se/loggain

• Har du redan ett konto --> logga in. Om inte, skapa konto och ange din värdekod. 

Värdekoden hittar du på "Members only"-sidan, på SeaSportal. Länken dit finns också på startsidan.

Scroll down for English version

Klimakteriet i arbetslivet – dags för mer kunskap

Att förstå klimakteriet handlar inte bara om hälsa – utan också om livskvalitet, arbetsmiljö och hållbar prestation i arbetslivet.

Klimakteriet är en naturlig biologisk livsfas som påverkar många människor mitt i arbetslivet. För kvinnor innebär det en tydlig hormonell omställning där östrogennivåerna sjunker. Hos män sker i stället en mer gradvis förändring där testosteronnivåerna kan minska med stigande ålder.

Båda processerna kan påverka energi, sömn, koncentration och psykiskt välbefinnande.. Trots det är kunskapen om hur hormonella förändringar kan påverka arbetslivet fortfarande begränsad på många arbetsplatser.

Klimakteriets olika faser

Klimakteriet är inte en enskild händelse utan en process som ofta pågår under flera år. Den delas vanligtvis in i tre faser.

Perimenopaus (förklimakteriet)

Den första fasen kan börja redan i 40-årsåldern. Mensen finns fortfarande kvar, men hormonbalansen börjar förändras och nivåerna av östrogen och progesteron kan variera mer över tid.

Under denna period kan förändringarna i kroppen vara svåra att tolka och ibland förväxlas med stress eller andra livsstilsfaktorer. Blodprover kan ibland ge viss vägledning om hormonbalansen, men eftersom hormonnivåerna kan variera kraftigt under perimenopausen ger ett enskilt provsvar inte alltid hela bilden.

Menopaus

Menopaus definieras som den sista menstruationen och fastställs först efter tolv månader utan blödning. Den inträffar i genomsnitt vid omkring 50–51 års ålder.

Postmenopaus

Efter menopaus stabiliseras hormonnivåerna på en lägre nivå. Kroppen anpassar sig då gradvis till de nya hormonella förutsättningarna, även om vissa symtom kan kvarstå under en period.

Hur klimakteriet upplevs varierar kraftigt mellan individer.

Vanliga symtom i klimakteriet

Klimakteriesymtom varierar mellan individer, men forskning visar att många upplever någon form av besvär under övergångsåldern.

I medicinsk litteratur beskrivs bland annat:

• värmevallningar och svettningar
• sömnproblem
• humörförändringar
• koncentrationssvårigheter
• led- och muskelvärk

Värmevallningar är ett av de mest kända symtomen. När östrogennivåerna sjunker påverkas hjärnans temperaturreglering, vilket kan utlösa plötsliga värmekänslor och svettningar.

Symtomen kan variera från milda till mer påtagliga och kan påverka både vardag, sömn och arbetsförmåga.

Samtidigt innebär den hormonella omställningen också långsiktiga förändringar i kroppen. Efter menopaus ökar exempelvis risken för benskörhet och vissa hjärt- och kärlsjukdomar, eftersom östrogen har en skyddande effekt på flera av kroppens system.

Hur klimakteriet kan påverka arbetslivet

Klimakteriet sammanfaller ofta med en period i livet då många har stort yrkesansvar. Samtidigt kan symtom som sömnbrist eller hjärndimma påverka arbetsdagen.

Exempel på hur klimakteriet kan påverka arbetet:

• minskad koncentration och fokus
• ökad trötthet
• förändrad stresstolerans
• sämre återhämtning

När arbetsplatser saknar kunskap om klimakteriet kan dessa förändringar lätt misstolkas som stress, utmattning eller minskad prestation.

Ett mer kunskapsbaserat förhållningssätt kan bidra till bättre förståelse, minskad stigmatisering och mer hållbara arbetsvillkor.

Finns det ett manligt klimakterium?

Begreppet manligt klimakterium används ibland i media, men medicinskt ser situationen annorlunda ut än hos kvinnor.

Män saknar en tydlig hormonell brytpunkt. Däremot sjunker testosteronnivåerna gradvis med åldern, och vissa kan utveckla klinisk testosteronbrist (hypogonadism).

Vanliga symtom kan vara:

• minskad energi
• nedstämdhet
• minskad muskelmassa
• lägre sexlust

Om testosteronbrist konstateras finns behandling. Den vanligaste behandlingen är testosteronersättning, som kan ges som gel på huden eller via injektioner.

Livsstilsfaktorer spelar också en viktig roll. Fysisk aktivitet, viktkontroll och god näringsstatus kan påverka testosteronnivåerna positivt.

Det är därför mer korrekt att tala om åldersrelaterad testosteronminskning än om ett direkt manligt klimakterium.

Klimakteriet som arbetsmiljöfråga

Eftersom klimakteriet kan pågå i många år påverkar det en stor del av arbetskraften. Samtidigt finns fortfarande ett stigma kring hormonella förändringar. Allt fler organisationer börjar därför integrera kunskap om klimakteriet i sitt arbetsmiljöarbete.
Ett exempel är den kommande standarden ISO 45010, som ska ge vägledning för hur menshälsa och klimakterierelaterade besvär kan hanteras inom arbetsmiljöarbete. Standarden kompletterar ISO 45001 och syftar till att hjälpa organisationer att arbeta mer systematiskt med hälsa, utbildning och anpassningar

Ett livsfas­perspektiv för ett hållbart arbetsliv

Hormonella förändringar är en naturlig del av livet – för både kvinnor och män.
Genom att förstå hur dessa förändringar påverkar hälsa, energi och välbefinnande kan arbetsplatser skapa bättre förutsättningar för hållbart arbetsliv.
Kunskap om klimakteriet är därför inte bara en medicinsk fråga. Det handlar om hälsa, arbetsmiljö och ett mer inkluderande arbetsliv.
 

Källor

Läkartidningen – ABC om klimakterievård

NICE Guideline: Menopause – identification and management

BMC Public Health (2024) – systematisk översikt och metaanalys

ISO 45010 (kommande standard)

As a SeaSportal member, you’ll have free access throughout 2026 to "Sweden’s Health Portal", Health Competence, where you’ll find the articles and videos we refer to. The portal also offers a huge collection of other articles and videos related to health and wellbeing.

Do this to access the material:

• Visit healthcompetence.se/loggain
• Login or create an account and use the voucher

You can find the voucher on the page "Members only", in SeaSportal. The link is also on the home page.

• Press the CC-button on the video player for subtitles

Note that not all links below lead to an English page. However, they can be translated by the browser.

Menopause in the Workplace – Time for Greater Awareness

Understanding menopause is not only about health. It is also about quality of life, the work environment, and sustainable performance in working life.

Menopause is a natural biological life stage that affects many people during the middle of their working lives. For women, it involves a clear hormonal transition in which estrogen levels decline. In men, the change is usually more gradual, as testosterone levels may decrease with age.

Both processes can affect energy levels, sleep, concentration, and mental well-being. Despite this, knowledge about how hormonal changes may influence working life is still limited in many workplaces.

The Different Phases of Menopause

Menopause is not a single event but a process that often unfolds over several years. It is commonly divided into three phases.

Perimenopause (the menopausal transition)

The first phase may begin as early as the 40s. Menstruation still occurs, but hormonal balance starts to change and levels of estrogen and progesterone can fluctuate more over time.

During this period, changes in the body can be difficult to interpret and are sometimes mistaken for stress or other lifestyle factors. Blood tests may sometimes provide guidance about hormonal balance, but because hormone levels can fluctuate significantly during perimenopause, a single test result does not always provide the full picture.

Menopause

Menopause is defined as the final menstrual period and is confirmed only after twelve months without bleeding. It occurs on average around the age of 50–51.

Postmenopause

After menopause, hormone levels stabilize at a lower level. The body gradually adapts to the new hormonal conditions, although some symptoms may persist for a period of time.

Experiences of menopause vary widely between individuals.

Common Symptoms of Menopause

Menopausal symptoms differ from person to person, but research shows that many experience some form of symptoms during the menopausal transition.

Medical literature describes symptoms such as:

• hot flashes and night sweats
• sleep disturbances
• mood changes
• difficulty concentrating
• joint and muscle pain

Hot flashes are among the most well-known symptoms. As estrogen levels decline, the brain’s temperature regulation is affected, which can trigger sudden sensations of heat and sweating.

Symptoms can range from mild to more pronounced and may affect everyday life, sleep, and work performance.

At the same time, the hormonal transition also leads to long-term changes in the body. After menopause, for example, the risk of osteoporosis and certain cardiovascular diseases increases, as estrogen has a protective effect on several of the body’s systems.

How Menopause Can Affect Working Life

Menopause often coincides with a period in life when many people carry significant professional responsibility. At the same time, symptoms such as sleep disruption or “brain fog” may influence the workday.

Examples of how menopause may affect work include:

• reduced concentration and focus
• increased fatigue
• changes in stress tolerance
• slower recovery

When workplaces lack knowledge about menopause, these changes can easily be misinterpreted as stress, burnout, or declining performance.

A more knowledge-based approach can contribute to greater understanding, reduced stigma, and more sustainable working conditions.

Is There a Male Menopause?

The term “male menopause” is sometimes used in media, but medically the situation differs from that of women.

Men do not experience a clear hormonal turning point. However, testosterone levels gradually decline with age, and some men may develop clinical testosterone deficiency (hypogonadism).

Common symptoms may include:

• reduced energy
• low mood
• decreased muscle mass
• reduced libido

If testosterone deficiency is diagnosed, treatment is available. The most common treatment is testosterone replacement therapy, which can be administered as a skin gel or through injections.

Lifestyle factors also play an important role. Physical activity, weight management, and good nutritional status can positively influence testosterone levels.

For this reason, it is more accurate to refer to age-related testosterone decline rather than a direct male equivalent of menopause.

Menopause as a Workplace Health Issue

Because menopause can last for many years, it affects a significant portion of the workforce. At the same time, there is still stigma surrounding hormonal changes. As a result, an increasing number of organizations are beginning to integrate knowledge about menopause into their workplace health and safety strategies.

One example is the upcoming ISO 45010 standard, which will provide guidance on how menstrual health and menopause-related challenges can be addressed in workplace health and safety management. The standard complements ISO 45001 and aims to help organizations work more systematically with health, education, and workplace adaptations.

A Life-Stage Perspective for a Sustainable Working Life

Hormonal changes are a natural part of life – for both women and men.

By understanding how these changes affect health, energy, and well-being, workplaces can create better conditions for sustainable working lives.

Knowledge about menopause is therefore not only a medical issue. It is also about health, the work environment, and building a more inclusive workplace.

Sources

Läkartidningen – ABC om klimakterievård

NICE Guideline: Menopause – identification and management

BMC Public Health (2024) – Mapping global prevalence of menopausal symptoms among middle-aged women: a systematic review and meta-analysis

ISO 45010 (upcoming standard)

Som SeaSportal-medlem får du under 2026 gratis tillgång till allt material på "Sveriges Hälsoportal", Health Competence, där du bland annat hittar artiklar vi hänvisar till. På portalen finns även en väldig massa andra artiklar och videor, kopplade till hälsa och välmående. Så här gör du för att ta del av det länkade materialet i hälsobrevet nedan:

• Besök sidan healthcompetence.se/loggain
• Har du redan ett konto --> logga in. Om inte, skapa konto och ange din värdekod. 

Värdekoden hittar du på "Members only"-sidan, på SeaSportal. Länken dit finns också på startsidan.

Scroll down for English version

Smarta gym – lösningen på varför träning inte blir av?

Vi vet att vi borde träna, ändå blir det inte av. För många handlar det inte om vilja, utan om att träningen upplevs som krånglig, otydlig eller svår att få in i vardagen.

För att ett beteende ska bli en vana behöver det vara enkelt att genomföra och fungera i praktiken.

Mot den bakgrunden växer en ny typ av träningslösningar fram. Smarta gym är ett försök att sänka tröskeln till träning. Men fungerar det i praktiken?

Vad är smarta gym – och hur fungerar de i praktiken?

Smarta gym handlar i grunden om att flytta delar av ansvaret från individen till systemet. Träningen blir mer guidad, strukturerad och individanpassad redan från start.

I praktiken börjar det ofta med en onboarding där användaren får en analys av sitt nuläge, till exempel träningsvana, mål, kroppssammansättning och styrkenivå. Utifrån detta skapas en personlig träningsplan som justeras löpande i takt med utvecklingen.

Under träningspasset guidas användaren i realtid via skärmar på maskinerna. Inställningar sker automatiskt och belastningen anpassas efter prestation, vilket gör att varje moment följer en tydlig struktur.

Systemet registrerar även träningsdata över tid, vilket gör det möjligt att följa utveckling och justera upplägg utan att användaren själv behöver ta aktiva beslut. I vissa fall visualiseras detta genom olika hälsomått, exempelvis uppskattad biologisk ålder.

Vissa system, som exempelvis EGYM, går ett steg längre och anpassar hur musklerna belastas genom hela rörelsen. Det kan göra träningen mer effektiv, samtidigt som det sker automatiskt i bakgrunden utan att användaren behöver tänka på inställningar eller upplägg.

Det innebär att planering, genomförande och uppföljning i större utsträckning blir en del av själva träningsupplevelsen.

För fler än de redan träningsvana

En viktig aspekt i utvecklingen av smarta gym är vilka de faktiskt riktar sig till. Traditionella träningsmiljöer attraherar ofta personer som redan har ett intresse för träning, och känner sig trygga i miljön. Samtidigt finns en stor grupp som aldrig riktigt kommer igång, trots att de vet att de skulle må bra av det.

Genom att sänka kraven på förkunskap och göra träningen mer självinstruerande kan smarta gym nå en bredare målgrupp. När inställningar sker automatiskt, progressionen hanteras i bakgrunden och träningen guidar användaren genom hela passet, minskar tröskeln för att börja. Det blir lite som en digital personlig tränare.

Fokus flyttas från hur träningen görs till att den faktiskt blir av.

Forskning visar också att strukturerade träningsupplägg, som cirkelbaserad styrketräning, kan ge tydliga förbättringar i både styrka och funktion – särskilt hos grupper som annars har svårare att komma igång.

>> Lär dig mer om styrketränig och dess hälsofördelar i föreläsningen “Styrketräning för bättre hälsa” av Michail Tonkonogi.

Varför träning inte blir en vana

Vi vet mer än någonsin om fysisk aktivitet – ändå är det många som inte tränar regelbundet eller har svårt att hålla i sina rutiner över tid. Enligt EuropeActive Consumer Survey 2024 handlar det sällan om brist på kunskap, utan om att träning inte upplevs som tillräckligt motiverande eller meningsfull. Branschdata visar även att omkring en fjärdedel av befolkningen har ett gym-medlemskap, men betydligt färre får in träningen som en vana i vardagen.

Det pekar på en viktig insikt: problemet är inte vad vi vet – utan hur svårt det är att omsätta det i praktiken.

Parallellt med detta har synen på träning förändrats. Intresset för styrketräning har ökat i takt med att vi förstått dess betydelse för långsiktig hälsa, funktion och livskvalitet. Med åldern minskar muskelmassan gradvis, vilket gör styrketräning till en viktig del av ett förebyggande hälsoarbete.

När träning blir enklare att genomföra

När fler delar av träningen hanteras automatiskt förändras också upplevelsen för individen. Det som tidigare kunde upplevas som osäkert eller krångligt blir mer förutsägbart och lätt att ta sig igenom.

Tydliga instruktioner, direkt feedback och synlig progression skapar en känsla av riktning. För många innebär det att fokus flyttas från att göra rätt till att faktiskt genomföra träningen.

Den löpande återkopplingen blir också en form av motivation. Att se sin utveckling över tid, eller få den visualiserad i konkreta mått, gör träningen mer begriplig och engagerande.

Tekniken fungerar som ett stöd och kan göra träningen mer tillgänglig och överskådlig. Men den ersätter inte individens egen upplevelse eller motivation.

>> Läs mer om motivation till motion i artikeln av Karin Weman här.

En trend – eller ett skifte i hur vi tränar?

Det är lätt att se smarta gym som ännu en innovation i träningsbranschen. Samtidigt pekar utvecklingen mot något större. Träning går från att vara något som i hög grad kräver egen kunskap och initiativ till att bli mer guidad, strukturerad och individanpassad.

Utmaningen handlar inte om att få fler att förstå värdet av träning – utan om att göra den möjlig att genomföra i vardagen. I slutändan är det inte vilken träningsform som är mest avancerad som avgör. Det som gör skillnad är om träningen blir av och om den håller över tid.

Om smarta gym och system som EGYM sänker tröskeln till rörelse, kan de få större betydelse än många andra träningsinnovationer. Den största potentialen ligger inte i att optimera träningen för dem som redan tränar, utan i att nå dem som i dag står utanför.

Källor

EuropeActive Consumer Survey 2024
Athletech News
ScienceDirect
National Library of Medicine
EGYM

As a SeaSportal member, you’ll have free access throughout 2026 to "Sweden’s Health Portal", Health Competence, where you’ll find the articles and videos we refer to. The portal also offers a huge collection of other articles and videos related to health and wellbeing.

Do this to access the material:

• Visit healthcompetence.se/loggain
• Login or create an account and use the voucher

You can find the voucher on the page "Members only", in SeaSportal. The link is also on the home page.

• Press the CC-button on the video player for subtitles

Note that not all links below lead to an English page. However, they can be translated by the browser.

Smart gyms – the solution to why workouts don’t happen?

We all know we should exercise – yet it still doesn’t happen. For many, it’s not about willpower. It’s that working out feels complicated, unclear, or hard to fit into everyday life.

For a behavior to become a habit, it needs to be simple – and it needs to work in practice.

This is where a new type of training solution is emerging. Smart gyms aim to lower the barrier to exercise. But do they actually work in practice?

What are smart gyms – and how do they work in practice?

At their core, smart gyms shift some of the responsibility from the individual to the system. Training becomes more guided, structured, and personalized from the very beginning.

In practice, it often starts with onboarding. The user gets an analysis of their current state – training habits, goals, body composition, and strength levels. Based on this, a personalized training plan is created and continuously adjusted as the user progresses.

During workouts, users are guided in real time via screens on the machines. Settings are adjusted automatically, and resistance adapts to performance, ensuring each exercise follows a clear structure.

The system also tracks training data over time, making it possible to see progress and adjust the program – without the user having to make decisions. In some cases, this is visualized through various health metrics, such as estimated biological age.

Some systems, such as EGYM, go a step further by adapting how muscles are loaded throughout the entire movement. This can make training more effective, while everything happens automatically in the background.

This means that planning, execution, and follow-up increasingly become part of the training experience itself.

For more than just those already active

An important aspect of the development of smart gyms is who they are actually designed for. Traditional training environments often attract people who already have an interest in exercise and feel comfortable in that setting. At the same time, there is a large group that never really gets started, even though they know it would benefit them.

By lowering the need for prior knowledge and making workouts more self-guided, smart gyms can reach a broader audience. When settings are automated and progression is managed in the background, the system guides the user through the entire session. That lowers the barrier to getting started. In many ways, it functions like a digital personal trainer.

The focus shifts from how to work out to actually getting it done.

Research also shows that structured training programs, such as circuit-based strength training, can lead to clear improvements in both strength and function – especially among groups who otherwise struggle to get started.

>> Learn more about strength training and its health benefits in the lecture “Styrketräning för bättre hälsa” by Michail Tonkonogi.

Why exercise doesn’t become a habit

We know more than ever about physical activity – yet many people still don’t exercise regularly or struggle to maintain routines over time. According to the EuropeActive Consumer Survey 2024, it’s rarely a lack of knowledge, but rather that exercise isn’t perceived as motivating or meaningful enough. Industry data also shows that around a quarter of the population has a gym membership, but significantly fewer turn exercise into a consistent habit.

This points to an important insight: the problem isn’t what we know – it’s how hard it is to put that knowledge into practice.

At the same time, our view of exercise has evolved. Interest in strength training has increased as we’ve come to understand its importance for long-term health, function, and quality of life. With age, muscle mass gradually declines, making strength training a key component of preventive health.

When training becomes easier to follow through

As more aspects of training are handled automatically, the experience for the individual also changes. What once felt uncertain or complicated becomes more predictable – and easier to follow through.

Clear instructions, instant feedback, and visible progress create a sense of direction. For many, this shifts the focus from doing things perfectly to simply getting the workout done.

Ongoing feedback also becomes a source of motivation. Seeing progress over time – or having it visualized through concrete metrics – makes training more understandable and engaging.

Technology acts as support, making exercise more accessible and easier to navigate. But it does not replace the individual’s own experience or motivation.

>> Read more about motivation for exercise in Karin Weman’s article "motivation till motion".

A trend – or a shift in how we train?

It’s easy to see smart gyms as just another innovation in the fitness industry. At the same time, the development points to something bigger. Exercise is shifting from something that largely requires personal knowledge and initiative to something more guided, structured, and personalized.

The challenge isn’t getting more people to understand the value of exercise – it’s making it possible to follow through in everyday life. In the end, it’s not the most advanced form of training that matters. What makes a difference is whether the training actually happens – and whether it is sustained over time.

If smart gyms and systems like EGYM truly lower the barrier to movement, they may have a greater impact than many other fitness innovations. The greatest potential lies not in optimizing training for those who already exercise, but in reaching those who are currently left out.

Sources

EuropeActive Consumer Survey 2024

Athletech News

ScienceDirect

National Library of Medicine

EGYM

Sjöfolksidrott 2025 ute nu

Vår tidskrift Sjöfolksidrott sammanfattar föregående idrottsår och innehåller, förutom tävlingstabeller, även intervjuer med deltagare i de olika grenarna. Här hittar du också smarriga recept från en fartygskock samt bilder och berättelser från många av Sjömansservice aktiviteter.

Nu kan du läsa den senaste utgåvan på webben. Vill du ha ett tryckt exemplar, finns det att hämta på någon av våra sjömansklubbar, så länge lagret räcker. Mer info om klubbarna hittar du på www.seatime.se.

Hoppas du får glädje av tidningen! :-)

Seafarers’ Sports 2025 out now

Our magazine Seafarers’ Sports sums up the past sporting year and includes not only competition tables but also interviews with participants from the various disciplines. You’ll also find delicious recipes from a ship’s cook, along with photos and stories from many of Swedish Seamen’s Service’s activities.

You can now read the latest issue online. If you prefer a printed copy, you can pick one up at any of our seamen’s clubs while supplies last. You’ll find more information about the clubs at www.seatime.se.

Hope you enjoy the magazine! :-)